Du har 6 föremål i din kundvagn
Summa: 11165.0 kr
Många blandar ihop begreppen och trots att domänadresser och domännamnssystemet funnits i många decennier så är det krångligt för många. Här reder vi ut begreppen!
En domänadress, tex: dindoman.nu, är ett unikt domännamn.
Äger du adressen dindoman.nu så kan bara du bestämma vilka tjänster och funktioner som ska kopplas till domänen.
Detta är vad som kallas en huvuddomän. Dvs dindoman.nu är ert företags domänadress ut mot Internet som kan användas för tex en websida med subdomänen www.dindoman.nu eller som e-post direkt för huvuddomänen (tex pelle@dindoman.nu).
Subdomän är alltså under-adresser till din domän, det går att ha i princip hur många som helst, tex:
www.dindoman.nu
it-avdelningen.dindoman.nu
Man kan även koppla på ytterligare nivåer av underdomäner, tex:
www.it-avdelningen.dindoman.nu
Så länge adressen slutar med samma huvuddomän (dindoman.nu) så ligger alla underdomäner inom samma domän.
Det går att koppla ihop olika domäner. Säg att ni både har dindoman.nu och dindomän.nu - två helt skilda domäner som faktiskt inte har någonting alls med varandra att göra överhuvudtaget. Av praktiska skäl kanske man vill dubblera olika tjänster för att underlätta för medarbetare osv.
Vad är då en toppdomän?
Jo, det som står på slutet av varje domänadress är toppdomänen, tex .NU eller .SE.
Det finns ett antal olika landsbundna toppdomäner som tex .se för Sverige men det finns även ett antal så kallade generiska toppdomäner som .com.
Utöver dessa toppdomäner finns det olika nischade toppdomäner som tex .museum som är reserverat enbart för musséer eller .mobile som är avsett enbart för mobilanpassade webbplatser.
Varje toppdomän har sitt eget regelverk, exempelvis kräver .NO, Norges toppdomän, att man har ett företag med fysisk adress i Norge för att få möjlighet att registrera en .no-domän till sitt företag. Det räcker inte med att företaget är registrerat i Sverige utan man måste rent tekniskt finnas på plats i Norge och bedriva verksamheten även från Norge. Många svenska företag kvalificerar således inte för att få en .no-domän för att marknadsföra sina tjänster mot norska marknaden utan man hänvisas till en generisk toppdomän som tex .com, .net eller .org eller en landsbunden toppdomän med ett mer öppet regelverk som tex .nu.
.NU är populärt främst bland svenskar